The top of Mount Bisoke is on the border of Rwanda and Democratic Republic of Congo. At an altitude of 3700 meters, one can find a lake on top of this volcano.

When Thomas hiked his way up towards the lake, the mountain was covered in a thick cloud. He had heard that due to weather you often have to hike up several times in order to get a glimpse of the lake, Thomas had this one chance, and he desperately wanted to capture the lake without the clouds. He waited for a while but the clouds were not moving so he asked his guide for permission to hike further up the mountain. When he reached the top the clouds parted for just a few minutes, and he got the clear view he had been waiting for. The light was perfect and he took this photo looking over the Congolese side of the mountain.

Read about Thomas Mandl

There were only a few people out walking and some dogs that were playing in the snow when I was out on my run at Gärdet, in Stockholm, that morning. Most of what I could see was just white snow. But I kept running onwards. Then suddenly, in front of me were two riders. Riding side by side. As if they were on a mission. Together for a cause.

Read about Payman Hazheer

I was out walking at Nytorget, in Stockholm. A cold winter day. About to bypass this moment; in the middle of an empty street, a young man was shadow boxing. But I put the camera up to my eye and snapped the shot. I later found out that the man in the photo is Constantino Nanga, a young boxing champion.

Read about Payman Hazheer

Någon har stannat vid vägkanten. Varför? Inget jagande längst vägen. En vilande rytm, hela livet. Det kanske är okej att vi bara finns här. Kanske behöver vi inte sträva? Göra något spektakulärt. Har vi krånglat till det? Det kanske inte behöver vara så mycket mer än så; att bara leva. Tiden räcker till för att leva, känn ingen smärta i att dagarna går. Det finns mycket liv i en dag.

Every day when I walked across the Jaza al fina square in Marrakech, there he was, together with his birds. One day I reached out and took this portrait of him. To show his gratitude I was invited to share his bread for lunch.

Read about Payman Hazheer

Vart är han påväg? Är han påväg bort bara för en liten stund, svalka fötterna vid strandkanten, eller kommer han aldrig vända tillbaka? Det är okej att gå sin egen väg. Tänk om det är så att även om du går iväg så stannar du kvar. Du tillhör gruppen ändå. Tänk om du är accepterad för den du är, kanske inte för det du gör. Ingen prestation kan göra dig till mer än någon annan. Du är en av många, men det finns ingen annan av dig. Inget misslyckande gör dig till mindre. Vilken trygghet det skulle vara; att alltid vara välkommen, att alltid vara en del av något. Oavsett. 

Han har säkert inte valt det själv. Det är säkert mer möda än lön för arbetet. På håll ser det vackert ut, det är ändå något visst med att arbeta med händerna. Ett slags hantverk som kanske har gått i arv. Det kan vara så att man är mer i nuet om man vet att här stod min farfar också och min son kommer vara här efter mig. Men det är också en slags råhet. Att veta att generationer innan har stått här med vattnet upp till knäna. Generationerna efter. Att arbeta i naturen omgiven av fältet och händerna som blir ett med verkligheten.

In the rural areas of Cameroon there are about 15 optical doctors for the 15 Million people living there. Even a minor eye problem often cause complete blindness due to the lack of help.